Helgur

51 to go.
Pass 49 - 31:a mars: Löpning (asfalt, brr).
 
Det gick oförskämt bra att springa idag, vet inte varför? Är ju inte direkt kul att springa på asfalt? Tog som ni ser vändan över bron och tillbaka, inget värstingpass direkt... Men eftersom jag inte sprungit på asfalt på ett bra tag och mina benhinnor spökar lite fortfarande ville jag inte överanstränga. :)
GPS:en ser ut att ha hållit sig i skinnet hyffsat bra, så både sträckan och tiden stämmer nog faktiskt. Inte helt illa. Min hjärna försökte övertyga mig på vägen hem från jobbet att jag förtjänade att ligga på soffan, men jag vill ännu hellre hinna klämma in ett pass till innan vi går över i april (eller FY16, om man jobbar med japaner).
 
Imorgon är det lillördag, DÅ blir det nog soffan efter jobbet dock. ;)
52 to go.
Pass 48 - 30:e mars: Ridlektion (dressyr barbacka).
 
Mitt hjärta smälter, har ni sett något sötare:
 
 
Rakt i en bajshög låg han, snutte-Hemulen, och vilade med sin tjocka mage.♥ Fick lite dåligt samvete när jag öppnade boxdörren och sa att det var dags att gå upp. Han började ställa sig upp, rätade ut frambenen, och sen tittade han på mig igen ungefär som "är du verkligen heeelt säker på att jag inte får vila mer nu?"
Kände för att ge efter...
 
På ridlektionen var vi bara fyra stycken och vi tränade cavaletti och halvhalter och ganska snäva svängar och även lite skolor på slutet. Dzintars var såååå fiiiiiin! :D Öppnorna i slutet satt som en smäck. Fina fina tjockishäst! Jag red barbacka förstås och höll på att slungas av ett par gånger över cavalettibommarna när han riktigt swishade på med bakbenen. Han är en helt fantastisk liten plutt.
 
Hörni nu börjar det närma sig hälften av passen också, tror ni jag hinner med 100 pass innan midsommar? Jag har hela april, hela maj och typ halva juni på mig... Det blir 10 veckor... Cirka fem pass i veckan...är ju vad jag redan kör, så det löser sig nog! :)
 
Nu är det duscha, mat, Friends. I den ordningen.
53 to go.
Pass 47 - 29:e mars: Löpning (oh the joy).
 
Idag har det regnat och regnat och regnat. Vilken tur för mig, tänkte jag i förmiddags, för jag kan ju inte springa i regn. Blir ju förkyld då.
Var och handlade på eftermiddagen och när jag var klar med det...sol. Solsken och fågelkvitter. Damn it to hell. Så det var bara att smörja in med liniment och snöra på sig skorna.
Bestämde att det var dags att springa någon annan stans än Bondebacka och valet föll på kanalbanken. Där har vi ju upplevt många fina stunder i skolan (läs detta med mitt vanliga mått av ironi, please) och eftersom jag inte sprungit där sen...gymnasiet(?) tyckte jag det var en bra idé.
Det var faktiskt en hyffsat bra idé...tills jag hade vänt vid Treöresbron och ALDRIG KOM FRAM TILL SLUTET. Benen kändes som blytyngder. Hemska flashbacks till högstadiet poppade upp i min hjärna. Usch, det var hemskt. Men runt kom vi, jag och blytyngderna, och på en inte helt illa tid? Önskar verkligen att jag kom ihåg hur fort vi sprang i skolan...men har för mig att det var typ den tiden? Det har med andra ord inte hänt skitmycket med min kondis på tio år. HAHA.
 
Är stolt över att jag tvingade ut mig själv. På tisdag eller onsdag blir det kanalbanken igen, dels för att mäta avståndet runt igen men också för att vänja benen lite. Fick apont i benhinnorna när jag slutade springa idag... Det gick som tur var över sen, men aj alltså... Dom måste vänja sig vid att det här är min nya livsstil nu! ;)