Helgur

We could be immortals.
But not for long.
 
 
Det här är, och kommer för alltid att vara, min favoritbild av oss två. Idag har jag undvikit att tänka på att det är en årsdag, men för den sakens skull är det inte glömt. Jag är bara inte redo än.
At least I didn't make any new friendships.
Jag har börjat titta på en ny serie (big surprise!), det är i alla fall Parks and Recreation som har fångat mitt intresse.
 
("Hmm, this show looks interesting according to the gifs" a.k.a Tumblr-sjukan.)
 
Fast ja, egentligen så är det faktiskt så att jag laddade ner denna serie redan 2011... Sedan dess har den legat på min hårddisk och samlat damm, tills jag insåg (via Tumblr, the source of all good things) att Chris Pratt är med i den och att gif-bilderna är ganska roliga.
 
So there we are.
 
Och jag vet inte vad man ska säga om den egentligen, förutom att den är jävligt rolig. Märklig ibland. Har väldigt bra poänger gällande diverse viktiga saker, som feminism till exempel. Och så är den väldigt gif-vänlig, ett av mina största krav på en serie. ;)
 
I'll try to picture me without you, but I can't.
Idag är det ett år sedan jag sa hej då. Den där sista smekningen med pekfingret över din mule innan jag vände mig om och gick är ett av mina värsta minnen, det går inte att tänka på utan att tårarna bränner i ögonvrån. Så därför tänker jag inte så mycket på det. Tänker inte så mycket på dig alls, faktiskt. Det gör fortfarande för ont.
 
Jag trodde det skulle vara lättare nu, efter ett år, jag trodde verkligen det. Ville så gärna det, men det stämmer inte.
 
Började sortera mina hårddiskar i helgen och en hel hög bilder från vår sista kväll tillsammans dök upp, men jag blundade bara och sorterade in i mappar. Kan inte. Vill inte titta. Och tittar jag kommer tårarna.
 
Jag hoppas du har det bra på dom evigt gröna ängarna, att du är tjock go' och gla', men att du lovar att du väntar på mig där. Det tar förhoppningsvis ett bra tag, men sen ses vi igen.
  
Sometimes the only pay off,
For having any faith,
Is when it's tested again and again,
Everyday,
I'm still comparing your past,
To my future,
It might be your wound, but they're my sutures.