Helgur

"- Du vet väl vad Beatlarna sjöng?"
"- All you need is love..!"
"- Och tålamod..."

Jag har inte känt mig så värst produktiv idag, fast egentligen har jag hunnit med en hel del.
Blev väckt strax innan tio av pappa som glatt konstaterade:
"- Nu är det gratis städning som gäller!"
Bwöhö.
Så efter frukost var det bara att sätta igång och, tro't eller ej, men innan tolv hade jag städat mitt rum och dammsugit resten av källaren! Det var ingen lätt uppgift, I'll tell you. Att dammsuga en trång källargång där pappas mopedrenoveringsprojekt står, och som han är väldigt rädd om... Det gällde att passa sig.
Sen tog jag en promenad med kameran, för det var så fint väder. Men det var kallare än det såg ut.. höll på att frysa arslet av mig. Men lite fina bilder blev det i alla fall. :) Fick dessutom ta kort på min lillebrors nästan-färdiga moped, det är ett snyggt ekipage. Jag lovar:



Simon är väl bara sisådär en halvmeter för lång för moppen...
Anyway.
Senare kom farmor och morbror med fru och så firade vi Simon lite. Jag åt massor med mat (Tortillatårta♥) så nu känner jag mig som en blåval ungefär. På tal om det kom jag på att jag har chips i matkällaren.. och Coca Cola Zero! :'D
Om ni undrar var i helsike överskriften kommer ifrån så kommer det från samtalet vid köksbordet förut. Vi kom in på pappa och hans mopeder och att mamma får stå ut med en hel del.. moppar i vardagsrummet bland annat. Då sa min morbrors fru (tillika vår frisör) den första och andra repliken, varpå mamma svarade den tredje, på bredaste östgötskan. Roligt. ^^

Men som jag sa. Chips och Cola! Film?
Lite bilder.
Man vet att man borde sova när INGEN annan är inloggad på Bilddagboken alltså...
Men jag tänkte bara ladda upp ett par bilder här oxå. :)


Älskade sötmule till häst.


Kakan. ^^
AKTA STOLEN!

Svårt att veta var man ska börja med den här beskrivningen av kvällen. Jag är lite omtöcknad efter 3 burkar Coca Cola Zero... Men ett försök kan man ju alltid göra.


När man kommer till stallet med en påse som luktar mintchoklad är det helt plötsligt många som vill vara ens vän. Så kom ihåg det om ni ska besöka ett stall nångång: Hästmänniskor är riktiga suckers för allt med socker i.
Annars hann man ju inte ens börja borsta hästen innan man blev kallad "Fjortis" av Fija. Tack, det värmde i hjärtat. :') Jag kan väl inte rå för att min telefon piper lite ibland... Som tur var stod jag ju faktiskt inte på ett övergångsställe. ;)
När jag väl hade börjat borsta hästen kom ju Ulla-Karin och förgyllde dagen med att bestämma att det nog var bäst att plocka fram staketet i ridhuset så småbarnen inte skulle bli påridna av oss... Dom sitter tydligen mest och kollar på oss när vi rider, så Ulla-Karin hade sagt att dom lika gärna kunde sitta av sina ponnyer och kolla på oss resten av lektionen om dom inte koncentrerade sig. Det underbara svaret hon fick var:
"- Jaa, får vi det?!"
Alltså ser dom hellre på oss än rider själva. Bra FRÅGETECKEN
Lektionen började annars bra. Eller inte. Marko och jag fick parkera i ena änden av ridbanan och Sofia och Sara i andra änden, vilket inte passade Marko alls. Så medan jag försökte länga stigläder och spänna sadelgjorden gjorde hästuslingen en kringgående rörelse runt Konstantin och så hamnade vi någonstans i mitten av ridbanan. Där glömde Marko helt bort flickvännen och började gnaga på ett av hindrena som stod uppställda... Först rök lite av färgen på bommen, som lyckades ligga kvar i skållorna trots ihärdiga försök att putta ner den på marken. Sen gav sig djuret på hinderstödet. Han blev VÄLDIGT närgången, och jag tror minsann att lite färg försvann där med.
Dagen till ära skulle vi hoppa lite plank och grindar eftersom Sofia (och några till) ville det. Dom ställer nämligen till besvär på tävlingarna. Det betyder att hindrena var tvungna att vara 50 centimeter. Dessutom innehöll banan ett antal oxrar, något som inte är min och Markos starkaste sida. Jag blev inte nervös på riktigt förän Lotti sa, med ondskefull förväntan i rösten:
"- Det ska bli kul att se Marko hoppa det här hindret..!"
Och syftade på oxern med grinden i. Sen började hon mäta lite.. och titta oroligt upp mot lysrörsrampen som hängde sisådär än fem meter över hindret. DÅ blev jag nervig. Man vill inte fastna med huvudet i ett lysrör.
Men alltså. Marko är ju underbar. Det gick så bra idag! Han hoppade visserligen lite konstigt på vissa hinder, men det är vi vana vid. Han är så cool! Varken grinden eller planket var några problem, han bara hoppade. Han och jag kommer göra succé i Paralympics för lektionshästar nångång i framtiden, jag lovar. ^^
Annars gick det väldigt bra för hela gruppen idag tycker jag allt. Chagger orsakade dagens (enligt mig) roligaste citat när han tvärnitade vid plankhindret:
"- Och Chagger är ju våran djupharv. En riktig westernhäst det där. Ingen gör sliding stops som han!"
Som vanligt bara vällde publiken fram ur stallet när folk hörde att vi hade börjat hoppa. Inte för jag förstår hur dom vågar stå där i dörren in till ridhuset när vi är igång, meneh.. det är ju deras problem.
Icke att förglömma! Dom hade lagt in nytt underlag i ridhuset oxå. Som var fruset. Och det luktade som en tallskog med onormalt mycket kåda. I ett av hörnen var det nya underlaget jättetjockt och mjukt. Där tipsade Lotti om att det var bra att åka av...
Efter lektionen blev det fika i Kaffis. Min kaka uppskattades. ^^ Vissa blev lite överförfriskade... (Jag nämner inga namn, men jag menar ju såklart Isa.) Och hennes mamma fick nästan krupp på henne idag. Det var allmänt flamsigt vid bordet och folk tog andras platser, dom bästa citaten var:
"- Sitt ner, var tyst, håll käften och AKTA STOLEN!!"

"- Sitta knät?"
"- På honom?!?"

"- Men jag sätter mig på dig!"
"- Ja gör't då!"
"- Men Jonte kommer bli platt..!"

Alla kom till medan Isa, Jonte och Fanny försökte få plats på samma stol...

Ja hujedamig. Men det kan inte finnas något bättre sätt att avsluta veckan och börja helgen på. :)

Nu är det så att jag har fått bilder av Fija, så dom ska jag fixa till och ladda upp på BDB nu. Gonatt alla.

Cheerio!