Helgur

Tomorrow is D-day.
Imorgon åker jag och Fija till LONDON.
 
IMORGON.
 
Som vi har väntat på detta... Först alla år vi pratat om att se Lee Evnas live eller att bara resa nånstans tillsammans och sen sedan tolfte december när vi, via Facebookchatten i varsin ände av jordklotet, bokade biljetterna till Lee Evans - Monster Live Tour.
 
Gaah! Det är helt sjukt!!!
(Känner att den här behöver användas igen:)
 
Beskriver hur jag känner mig alldeles på pricken.
 
Är äntligen färdigpackad, egentligen tog det inte så lång tid. Kameraväskan tog längst tid... Men under tiden jag försökte tänka efter och packa så kanske jag satt här i min datastol och åt Nutella direkt ur burken samtidigt som jag kollade på Lee Evans-klipp på YouTube. Kanske var det så. Kanske inte...
 
Nu är det i alla fall hög tid att gå och sova.
See ya!
 
 
Beröm dig själv.
Jag fick Moderskeppets nyhetsbrev nyss och där i stod det en massa tips en kan ta till för att bli en bättre fotograf.
 
Min fotoinspiration går väldigt mycket i vågor, men nu under sommaren har det faktiskt vänt uppåt lite. Det syns dock inte så mycket här eller på Facebook, där jag lägger upp dom flesta bilderna, för jag fotar allra helst med min analoga kamera.
I sommar har jag faktiskt fotat klart inte mindre än två filmrullar och det måste vara rekord? Första rullen (en 36-rulle) började jag på i augusti förra året och fotade slut den i Prag. Andra rullen (24 bilder) tog slut på lite drygt en månad tror jag.
Det är verkligen jätteroligt att fota på film, det blir en helt annan grej. Med min Olympus skjuter jag liksom av hundratals bilder och ett tiotal kanske blir ganska bra? Med min Pentax så måste jag tänka till innan varje bild. Är ljuset bra? Har jag rätt bländare? Var vill jag helst ha fokuset?
Och bilderna som kommer ut ur gammelkameran är faktiskt ganska fantastiska, en helt annan färgåtergivning och annan känsla än på dom digitala bilderna jag framkallar ibland.
 
Anywho.
Ett av tipsen i nyhetsbrevet var att en ska berömma sig själv ibland också och inte bara vara så himla självkritisk jämt.
Jag håller med. Ja, allt kan bli bättre, men vi måste ju ändå stanna upp och se hur bra vi ändå är nu!?
Så därför tänkte jag att ni ska få se en bild här, som jag tänker skryta lite om. Here we go:
 
(OBS. En mobilbild av min favoritbild, även om en scanning hade varit att föredra.)
 
Den här bilden tog jag med min Pentax, troligtvis med 35-70mm objektivet på, i somras när jag och sambon tog en cykeltur utåt Hagebyhöga Handelsträdgård. And I love it, tror det kan vara den bästa bild jag tagit med den kameran faktiskt.
I förgrunden är det en massa råg (vete? korn? havre? ja inte vet jag?) samt ett gäng vallmoblommor, och det var för blommornas skull jag kravlade mig ner i diket här för jag älskar vallmo. Sen fortsätter åkern typ forever innan den övergår i ljusblå sensommarhimmel. Hade det inte varit så kass kvalle på mobilbilden av bilden hade det också gått att se vindkraftverken i horisonten.
Funderar seriöst på att förstora den? Det borde väl gå, jag har ju negativen kvar liksom. Folk förstorade väl från negativ jämt förr innan det digitala tog över, så så himla taskig kvalité bör det väl inte bli? Eller?
 
Jag gillar den i alla fall. Tycker den är snudd på perfekt. ;)
 
Senast idag var jag ute och fotade igen, passade på när jag skulle gå till stan och ta ut pengar. Nästa framkallning kommer bli mycket spännande, för just nu har jag nämligen en svart-vit rulle i kameran! Det har jag aldrig provat förr, så är helspänd på resultatet! Läste någonstans att detaljåtergivningen är mycket bättre på svart-vitt än färg, så vi får se. Det är lite svårt att tänka om, för ofta fotar jag något på grund av dom vackra färgerna (solnedgångar mm.), men det funkar ju inte nu. Så måste försöka titta djupare än så på motivet. Heh. Fick tre eller fyra svart-vita filmrullar av en kollega på jobbet, så skulle alla dom här bilderna bli bajs är det bara att försöka igen på nästa rulle. ^^
 
Men nu hörni är det hög tid att sova! Fredag imorgon! Yeehaa!
My baby♥