Man kan inte duscha för ofta.
Men det gjorde susen för min nacke. Vårat duschmunstycke har en extrafunktion; massage. Det var välbehövligt.
Och snälla, tänk inte för mycket när ni läser det där...
The Art Of War.
Men jag måste erkänna att jag blev nöjd med bilderna jag gjorde, eller över huvudtaget egentligen, för dom blev rätt bra utan redigering oxå. Jag orkar inte ladda upp dom här oxå, så ni får kolla min bilddagbok.
Min chef mejlade nästa veckas schema till mig förut, och imorrn börjar jag klockan 10. Det är gött. Så kvällen ska tillbringas med TV och Sprite (för colan är slut..).
Okej, jag måste ladda upp en bild åt er.

Så. Jävla. Grymt. Var det igår.
Han bor i en ananas djupt i det blå.
Ah.
Och med stöd för mitt huvud och min nacke, som jag har grymt ont i idag BY the way.
Nu ska jag fixa iordning bilderna från igår. ^^
Cheerio.

Attero Dominatus.
Ni som inte var där förstår inte hur underbar den här konserten var! Sicket jävla ös! Det går bara inte att beskriiiiv!
Fatta min lycka! Jag stod vid kravallstaketet från början till slut! Helt fucking underbart!
Sabaton öppnade med min favoritlåt Ghost Division. OSLAGBART!
Jag träffade på Joel och Eloff, alltid trevligt.
Efter konserten satt jag, Kikki och Emma vid garderoberna på en bänk när Borensbergsgänget går förbi, och vad viftar Joel med om inte ett plektrum? Som om det inte räckte med att han fick ett på Sonata Arctica. ;) Men den killen är ju för snäll för sitt eget bästa (du hörde!) så han gav bort det, till mig. :'D Jag har inte släppt det since.
Nu är min nacke så trött att om jag lutar huvudet framåt kan jag inte få upp det i utgångsläget igen. Och jag luktar svett... Men det är det totalvärt!
Och förstå hur glad jag blir när jag kommer hem och upptäcker en 1,5 liters cola som ingen har druckit upp! Jag måste återställa vätskebalansen BIG TIME.
Men nu ska jag väl ta och varva ner med lite Band Of Brothers (känns väldigt rätt efter en Sabatonkonsert, krigsskildringar), Coca Cola och chips, så hörs vi kanske imorrn, om jag kommer ur sängen.. :S
Berlin is burning.
PEPP!
Det är bland det värsta som finns när man ska hem till nån som man inte har varit hos förut. Och går jag vilse så måste jag ju bemöta min allra största fobi: ATT RINGA. Fast till Emma vågar jag ju kanske ringa dårrå. ^^ Emma ska alltså oxå vara där, om någon förvirrad stackare undrar hur hon kom in i det här resonemanget.
Wihihihi! Ja jävlar, två års längtan är äntligen över!
Jag och min bror var och handlade onyttigheter förut, och när vi åkte hem hamnade vi bakom Glenn-Endys turnébuss när vi närmade oss Luxorrondellen. Där svängde dessutom bussen ner på macken för att tanka. Då tyckte min lillebror att det var dags att vara fyndig.
"- Ja asså, dom är påväg till Linköping, det var tydligen nåt där som hade blivit inställt så dom ska spela istället."
Haha. Nu hoppas vi vid Gud att min bror inte är synsk.^^

Jag är inte klantig, jag har bara otur när jag går.
Eller gör mat.
Eller plattar håret i den här fallet. Det svider lite att bränna sig på örat med plattången. >.<
Guy's night in?
Den var grym live ville jag bara säga.
Och nu blev jag konsertsugen... Så bra då att jag ska se Sabaton, Sonic Syndicate och Morifade ikväll. ;D
Nu städa mera.
Pulverkaffe och rostade mackor är bra.
Antalet besökare på Helgurs blogg sjunker mer och mer efter den lyckliga veckan för ett tag sen när jag hade runt 20 besökare om dagen. Men jag är inte så lessen för det. :)
Nu sitter jag och dricker kaffe framför datorn medans Knight Rider visas på TV:n bredvid. Den serien verkar värsta skön! Från -82. HAHA. Men raggaren i mig diggar alla coola bilar som rullar in och ut i bild. Ah, bilar. ^^
Men nu blir det frukost på riktigt. Man kan inte blogga och äta mackor samtidigt, jag har provat. Messy is the word.
Cheerio!
LC:1, edition 2008.
Lyckan blev fullkomlig när jag kom hem och fick makaronipudding. Jag åt så jag sprack. Nästan.
Dessutom hade ju Sofia med sig en polare till stallet idag, som naturligtvis hette Sara. Här snackar vi allvarligt fall av förvirring va. För min del alltså. Shit pommes. Jag känner för många som heter Sara. O.o
Nu hade jag tänkt snygga till det här stället en aning till. Sen har jag dejt med Robin Williams i kanal 9 klockan 21.
Cheerio!
Stallet! :D
Hästar förstår inte förlåt.
Nej, nu på med ridbyxorna!
Cheerio!

Jobb = Pengar = Glad Sara
Dock så har jag ett public anouncement to make:
Hissar i hyreshus är INTE allmänna papperskorgar, you fuckers!
Nu tror jag minsann att en ny liten header är på ingång...
(Jag sover egentligen nu, så ssssch.)
Oh, and one more thing.
Btw.
Inatt drömde jag att jag skulle resa bort i massor av månader. Resmålet varierade dock mellan Fiji och Samoa. Lite kul hur hjärnan kan pussla ihop dagens händelser sådär. För igår fick nämligen min mamma ett brev från sin brevvän* på Fiji, och på kvällen läste jag i senaste numret av Illustrerad Vetenskap om Stillahavsplattan, och Samoa ligger precis där den plattan delar sig.
Men nu ska jag faktiskt sova. Promise.
*När vi var ute och reste jul och nyår 2002-2003 var vi på en söderhavsö som heter Rarotonga. På motellet där vi bodde jobbade en kvinna som kom från Fiji. Hon och mamma utbytte adresser och har sedan dess skrivit till varandra, allt mer sällan visserligen, men det dimper fortfarande ner julkort med Fiji-frimärken på. Och nu ett brev då.
And about the looks of this place...
Nu ska Sara sova, börjar jobba 7 imorrn. >.<
Cheerio!
Det luktar som om en popcornbomb har sprängts här inne.
Sen städade jag trappor mellan halv ett och halv fyra.
SEN delade jag ut Östgötatidningen till halv sju.
Nu är jag fan värd popcorn, saft och Band of Brothers!
VW Caddy.
Har jag nämt hur obehagligt det är att köra skåpbil? Det är det i alla fall.
Nu när jag kom hem väntade en överaskning på mig. Det var i form av en ny mobiltelefon. Eller ny för mig i alla fall, den var farfars förut. En Nokia 1110, som förhoppningsvis håller batteriet i mer än tre timmar...
Nu lockar en halv pizza, soffan och nya House-avsnittet.
Cheerio!
That first zip of coffee in the morning...
Robins blir det.
WebbTV is teh shit.
Jag är TV-beroende.
Men eftersom jag har lyckats smitta Fija med.. ja.. i princip allt jag har kollat på den senaste tiden kanske jag kan smitta fler med min otroligt goda smak vad det gäller TV and stuff.

Dom senaste månaderna har jag börjat förstå varför dom sänder det här på Discovery på bästa sändningstid (20-21). Mike Rowe är sjukt bra. Jag älskar hans stil, han är dryg mot alla, men samtidigt erkänner han jämt att han är sämst. Och hans kommentarer. KOMMENTARERNA!! Herregud.
Jag vet inte om det är jag som har otroligt låg humor, men han får mig alltid att asgarva.
Dessutom ser han inte helt fel ut...
No one. Messes. With the due!
Som tur är har resten av familjen åkt till Mantorp för att fixa frillorna. Gör inte så mycket att jag missar en klippning, det syns ändå ingen skillnad i min kaluffs.
Nu duschen och TV:n. Samtidigt. Ni hörde.
Cheeri..zzzzzzzzz....
Snö är äckligt.
Och äckligare än så är vuxna människor som inte vet hur man använder en toaborste. Vad är det för samhälle vi lever i?!
Jag var hur stressad som helst i förmiddags. Började nästan gråta av stress när jag svabbade golv. Som en liten bonus från Gud halkade jag dessutom på mitt nyskurade golv och höll på att slå ihjäl mig. Tack. Det kändes fint.
Men jag hann med det jag skulle, och när jag var påväg hem fick jag ett SMS från Sari (min nya chef) där hon undrade om vi kunde ses lite senare. Så hon ska ringa om sådär en tio minuter, och jag har hunnit äta mat. Feels good.
Föresten, tyska lastbilschaufförer är rätt äckliga oxå. Vad är det för sätt att ligga ända uppe på kofångaren på min lilla bil när jag ändå håller hastighetsgränsen, som var fucking 80 km i timmen just där. Vet han inte om att det är snö, is och halt ute? Vet han inte om att jag hade blivit köttfärs om jag hade bromsat, för han hade inte hunnit se det? Dumma tysk.
Nu lite mer jobb kanske.
Cheerio!
Som en bajskorv i bålskålen.
Och jag såg faktiskt på The Wedding Singer. Igen. Jag kan inte säga vad det är med den filmen som gör att jag kan se den så många gånger. Antagligen är det Adam Sandler's förtjänst, men jag vet inte. ;)
Nu är klockan 23, och jag borde sova. Har två jobb att sköta imorrn, medans pappa numera inte har ett enda. Orättvisorna i världen är många.
Cheerio!

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Jobb.
Jag sa ja eftersom jag inte har fått nåt schema från det andra stället.
Fem över sju får jag ett SMS från Din hem- städservice där dom undrar om jag kan jobba mellan 7 och 11 imorrn.
Perfekt timing, verkligen.
Men nu kunde jag jobba 13-17 på nya stället istället, så vi får hoppas att jag hinner.. :S Hur som helst så blir det många timmar till mig. :)
MYS!
Vet ni att den även finns som musikal?
Vet ni att Stephen Lynch gör en av huvudrollerna?
Nu vet ni.
Jag har laddat ner soundtracket från musikalen. Fuck så bra.
Och nu vill jag se filmen... Ehe.

Ka-ka-ka-kallt!
Men nu har jag druckit en monsterstor kopp med te, så nu har kroppstemperaturen återgått till den normala igen. Utom i fötterna. Inte så fräscht att doppa tårna i te...
Nu mer Stephen Lynch!
Cheerio!
(Hell)skotta!
Förjävla trist.
Vad mycket som har hänt på min bloggdesign... Jag fick ett uppdrag utifrån idag istället. ;)
Nu ska vi se om det går att ladda upp bilder i bilddagboken idag...
Hemska tanke.
Jag vill inte börja plugga.
Jag vill inte vara tvungen att flytta från stan. Inte nu.
Varför?
För att jag kommer sakna stallet.
Det är sant. Det kanske låter sjukt, men det är sant.
Jag vill inte.
Vill inte.
Vill inte.
VILL INTE!
Tanken att jag ska behöva lämna Marko och inte kunna rida honom en gång i veckan får mig att börja gråta.
Tanken att jag ska behöva lämna MORF utan att kunna åka dit när jag vill får mig att börja gråta.
Det finns ingen ridskola i hela världen som kan mäta sig med våran, jag svär på min morsa.

Jädrar i helvete.
Det var dressyrkurs idag. Igen? kanske några tänker. Ja. Igen. Jag är med på alla jag kan. Idag var dessutom Jennifer med! Det var bra. Ju fler desto trevligare. Och även fast det var en vuxenkurs var Sofia med oxå, för ungdomar var välkomna. ;)
Jag var helpepp hela förmiddagen, för jag hade inte ridit min lilla Marko-man sedan Hubertusjakten den första november, sen när jag kommer till stallet så är det inte samma gulliga häst längre. Ohno. Marko hade förvandlats till en elak och ful drake. Jag lovar, han har aldrig varit sån som han var idag! Bara jag petade på honom försökte han tränga in mig i väggen. Jag hade inte en chans att borsta benen och under magen ska vi inte tala om! Han var som helt förändrad. Visst, asså han har väl aldrig direkt varit världens mysigaste häst. Men idag var det som att nåt var fel. Jag blev heldepp, för han och jag har alltid kommit hyffsat bra överens lixom... Så jag var inte så jättepepp på att rida längre. Men när sadel och träns kom på utan att jag hade bitmärken i benen tändes en liten gnutta hopp i alla fall.
Första passet var.. intressant. Det gick mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Första ridpasset brukar annars vara en timme när man kommer på hur man ska göra (alltså gör alla misstag) och andra passet brukar gå bra. Men Marko-mannen fattade direkt vad jag ville. Kan bero på snodden som han fick ha på sig, men den hängde för det mesta löst. ;)
På teorin hade vi sanslöst kul. Jag skulle vilja sätta upp en dold övervakningskamera nångång på en kurs och sen visa för folk hur BRA Lotti är på att förklara och hur KUL man har i stallet! Jag menar.. första delen av snacket pratade vi om Lottis mördarkanin som äter katter. Inte bokstavligt, men hon har sett den jaga katter på gården. Till slut kikade en mamma in i konferensrummet (där vi alltså satt) och frågade:
"- Eh.. är det teori ni håller på med här?"
Varpå alla svarade med ett rungande JA!
"- Jahaja, det var det jag trodde..."
Vi satt och snackade och drack kaffe i över två timmar! Det var väldigt nyttigt. Mycket prat om hur mycket man ska ta i med olika hjälper i olika situationer, men jag ska inte gå in på detaljer, för har ni inte klickat vidare redan kommer ni garanterat göra det om jag börjar snacka tyglar, skänklar och vikthjälper. ;)
Sen var det dags för andra ridpasset, och jag ska inte tråka ut er med några detaljer där heller. Jag tänker bara skriva detta:
FUCK VAD JAG ÄLSKAR MARKO! FINASTE UNGHÄSTEN I HELA VÄRLDEN!
(Förlåt Sofia för att jag tjatar...)Men asså gudars skymning! Han gick så jävla bra! I mer än två steg, och flera gånger. Och jag bara kände hur hela hästen växte flera decimeter under mig! Fan vad glad jag blev! Naturligtvis gick det som bäst precis när vi skulle börja skritta av... Men innan vi la av så sa Lotti till och med åt mig att rida förbi spegeln en extra gång för att jag skulle få se hur fint den lilla hästen gick. Asså.. åh! :'D
När vi skrittade av trodde Sofia att jag grät, men i verkligheten torkade jag bara bort svett ur ansiktet... Men jag hade kunnat börja tjuta, så nöjd och glad var jag.
Ni som inte håller på med hästar anser säkert att jag borde in på psyk, men det skiter jag fullständigt i. Jag kommer leva länge på den där ridlektionen.
Och det var väl i princip vad jag hade att säga för tillfället.
Cheerio!
Design?
Just nu är den "original", men det kanske har ändrat sig vid just den tiden du kikar in här. Who knows?
Jag har kommit fram till att fulare än så här kan jag inte göra det i alla fall, så nu kör vi.
I'm Tinkerbell. Or her evil twin.
Höhö. Det är bara 40 minuter kvar till vi ska gå till kalaset @ Lisas place, så jag kanske ska ta på mig resten av grejerna.
Cheerio!
Beelz.
Först kollade jag på Live At The El Rey. Asså fyfan vad bra det är! När han sjunger Gay, och man bara.. wow.
NÄR jag lär mig spela gitarr LOVAR jag att spela den här för alla mina allra bästa tjejvänner. ;)
OCH HAN ÄR JU SÅ JÄVLA SNYGG! Jag tror jag dör.
Och asså seriöst. Jag tänkte bara på Marko när jag hörde Special igen. :')
OCH HAN ÄR JU SÅ JÄVLA SNYGG! Jag tror jag dör.
Jag såg även att ett avsnitt av Comedy Central från 2008 fanns ute på Pirate Bay, så jag tankade såklart. Inte lika bra, men ändå. Han är grym. Säger bara det. (För dom som inte har fattat det fast jag har förtydligat med två filmklipp.)
Ehm. Mensåatteh.
Jojustdet.
Jag har kommit på vad jag ska klä ut mig till imorrn. Good for me, I know.
Nu sängen.
Cheerio!
Grupp 51 slår till igen.
Jag hoppade Sara, utstötte konstiga läten; allt var i sin ordning.
Bästa var låssassamtalet mellan Konstantin, Abbe och Primm som Lotti dubbade.
K: "- Men asså Abbe, skärp dig. Du har varit här i flera år nu och dom har försökt lära dig att hoppa över dom här grejerna."
*Abbe står och ser korkad ut*
A: "- Nejmenasså jag har en bättre idé va, vore det inte roligare om man, kanske..."
K: "- Men åååh..."
*Primm kommer och ställer upp bredvid*
K: "- Asså Primm, säg till honom."
P: "- Ja Abbe, det är så det är."
Det var så kul, pållarna stod verkligen och tittade på varandra som att dom snackade. Hihi. ^^
Men idag var det nästan mer livat på andra sidan ridhuset, där dom små barnen höll till. Först började en som red Kadaffi tjuta, jag vet i faen varför, såg det bara när jag red förbi. Sen i den andra minigruppen flög en av Kadaffi så det tjoade om det. Nästan innan ungen hade landat var pappa redan framme och bar genast ut barnet från ridhuset. Det krävdes att Lotti snackade med dom för att få upp ungen på ponnyn igen. Sånt håller vi icke på med på våra lektioner, även om det låter som vi är nära döden nästan jämt...
Eftersom det inte var så många uppskrivna på vuxenkursen på söndag var även ungdomar välkomna, så Sofia skrev upp sig direkt på Sara. (Okej, efter att ha snackat med sin mamma och bestämt sig för att prioritera bort ett par nya jeans. ;P) Och efter lite tjat fick vi med oss Jennifer oxå. Vi kommer ha det skitroligt! :D Längtar som tusan!
Nu blir det att se på TV hela kvällen, och fundera ut vad fan jag ska klä ut mig till imorrn på Lisas kalas... Förslag mottages varmt, det ska vara Disney-tema tror jag bestämt. ;)
Cheerio!
Ps. Den där bilden i förra inlägget.. skulle inte det bli en väääldigt fin förstoring..? Ds.
Happiness wouldn't be happiness without a violin-playing goat.
Jag tittade på Notting Hill förut och inte av vilken anledning som helst, ohno. Jag hade nämligen läst på Wikipedia att Dylan Moran har en liten roll där i. Och se på fasen, det hade han.
Me like "Rufus the thief". ^^ Klart bästa karaktären i hela filmen, eftersom han i princip gör Bernard Black... Synd att han bara är med i två minuter.
Men annars är det en väldigt bra film oxå, så himla mysig. ^^ Lite Bridget Jones över den, men Mr. Darcy slår allt ändå.
Gick upp och skulle prata med pappa och berätta att det tydligen snöade i både Lund och Kalmar. Upptäckte då att jag kunde lägga till Motala på listan över snöklädda städer. Åh så underbart. Not.
Det är ridning om en timme, ska hoppa Sara idag. Ska bli spännande att se hur en normal unghäst uppför sig jämfört med Marko. Haha.
Sofia hade en skitsnygg bild i sin blogg, som jag tror att jag har tagit.. hm.. ska försöka leta fram den...
FOUND IT!

Hem från sommarbetet -08.
Och för er som bryr er: Savatage måste vara ett av dom bästa banden som finns? Jag menar, försök lyssna på Believe utan att börja gråta. Jag klarar't inte i alla fall.
Glöh...
Skicka ut mig i företagets bil bara. :P
"- Här har du den trappan, och där har du den, och så har vi en där borta oxå."
Huh? Jaha. Jaja.
"- Bara ring om det är nåt, hur många gånger du vill. Nu måste jag gå, för jag ska ut på landet och städa. Hej!"
Jaja. Men det gick ju ganska bra ändå. Både att köra skåpbil och att städa trappor. Trappor vet jag hur dom ska tas. Mehehe. Synd bara att det sista jag skulle göra sket sig. Låset till lokalen slutade funka, så jag fick tillåtelse att lämna't olåst. Interesting.
Men nu är jag lite hungrig... Och jag orkar inte laga nåt... Östenssons here I come.
Holy mother of crap.
Men nu har jag fått i mig mitt kaffe, så det ska nog gå bra det här. Ska ju inte jobba så jättelänge idag.
Pust. (Puts?)
Dags att gå.
A holy Moses moment.
O_O
Vem är en av dom första grabbarna man spanar in i fjärde avsnittet (Replacements) av Band Of Brother då?
James McAvoy himself!!!
Nu blev jag glader. ^^
Yummie ^^
Nothing really.
- Dagens citat (som jag just hörde) av Homer Simpson.
Och jag har börjat kalla våran undulat för Crispy Chicken. Fråga mig inte varför.
Trenches.
Idag har jag hunnit med lite grejer, tro det eller ej.
Till exempel drog jag på mig skridskor och åkte i nästan två timmar; räknar med träningsverk lagom till jag ska hoppa Sara imorrn.
Det var väldigt najs på isstadion... Träffade Tim (som numera är Norrman), Joel, Mari, Emma, Sandra (som jag inte kände förän idag, men helskön brud verkligen!), Sara S och Camilla. Mycket prat om plugg, men vad ska jag göra? It's on everybody's mind these days. Efter att ha fått lite lagom ont i fotknölarna åkte alla och åt hos "dom thailändska pojkarna" vid Donken.
"- N3, SAFT O THAILÄNDSKA POJKAR!"
"- Ja.. det stämmer ju."
När jag kom hem var jag frusen och kröp ner i soffan med Bill Bailey och min gitarr. Ja... Med gitarren i alla fall. Bill var mest på TV:n. Jag har lärt mig två ackord idag på gitarren. Det är seeekert. Visst, det tar två minuter att flytta fingrarna, men det är ju en liten början i alla fall.
Vid tre fick jag ett SMS från min nya chef att vi skulle träffas klockan fyra. Och sen fick jag jobba lite. Och köra hennes bil. Höhö. Kändes som uppkörning all over again.
Imorrn ska jag få jobba lite själv, och ska träffa chefen vid sju... Det blir att dricka en jävla massa kaffe till frukost imorrn med andra ord.
Nu ska jag se ett avsnitt till av Band Of Brothers, sen är det nog dags för sängen.
Cheerio!
Köffe keeps me goin'.
"Brunt koffeinpulver av kaffetyp."
Jag och Sofia hade det bäst i tisdags och igår. Do I need to say more?
Ni kan ju läsa mer om det i hennes nya blogg annars, som jag fick fixa designen på mitt i natten.. ;)
"- Asså.. den där ekvationen passar inte alls in där..."
"- Höhö, det ser ut som hunden har suttit och kollat på den och typ bara.. 'Huh?' "
"- Det löser sig. HAHA!"
Ja, vi satt och letade dolda budskap i en bloggheader som vi alldeles precis själva hade skapat. Enough said.
Sen att vi somnade vid halv fem kan väl diskuteras om det var så smart. Men kul hade vi.
Igårkväll var familjen Helgesson i Linköping och såg Magnus Betnér. Det var fett bra! Jag garvade inte lika mycket som när vi var på Jonas Gardell, men det var inte långt ifrån.
Innan var vi och åt kinamat, fuck me vad gott det var!
"- Åh, kolla en människa!"
"- Ööh, fuck off."
Idag ska jag åka skridskor. Ska bli spännande... Funderar starkt på att ha med mig kameran.. meneh.. kanske inte ändå... Folk vill ju aldrig vara med på bild i alla fall. ;P
Så.. man kanske ska ta på sig lite kläder.
Cheerio!
I've got a universe to master!
Gå upp för tidigt. (...)
Dricka alldeles för mycket kaffe till frukost.
Se alldeles för mycket stand-up innan lunch.
Inte konstigt att man blir ganska konstig...
Allt går så jävla bra nu! :D
Det är jobbigt, men väldigt, väldigt bra!
Pratade nyss med min nya chef, som jag faktiskt vågade ringa. Ska få börja jobba redan på torsdag litegrann, och sen fortsätta på fredag några timmar. Fan vad bra! :D
Men jag har lite problem samtidigt som sagt.
Sofia ska ju sova här inatt, och med andra ord kan jag inte städa på BUP imorrn. Jag har nyckeln till BUP, ALLTSÅ måste jag få tag i min nuvarande chef. ALLTSÅ måste jag ringa ett samtal till idag. Jag hatar att ringa. Visserligen har jag inga problem med att ringa till chäfen, det har jag gjort så många gånger nu. Men nu är det värre, you know, när jag har fått ett jobb till och så... Men det löser sig nog (höhö), jag kanske kommer ha tid att jobba på båda ställena. Vi får se.
Och Savage Garden är så jävla bra! Jag återupptäcker dom varje gång jag lyssnar! :'D
Animals and children tell the truth, they never lie.
Which one is more human?
There's a thought, now you decide.
Cheerio!
MERA JOBB!
Ni kanske har svårt att förstå hur man kan bli överlycklig av att få städa trappor, men det skiter jag fullständigt i! :D
Jag får mer jobb och alltså..? Ja rätt; MER PENGAR!
Pengar är, och kommer alltid vara, makten!
Har Helgur övergett bloggen?
Det finns tydligen nåt som heter självupptagen?
Sen när jag skulle skriva började jag prata med Fija istället, och sen var det dags att sova. Så kan det gå. :)
But here I am now, ready to update you.
Igår sov jag jättelänge. Till tjugo i elva. Det är jättelänge när det gäller mig. Men sen blev det fart på't, för jag hann knappt få i mig frukosten förän jag höll på att bära upp Toyotans vinterdäck ur källaren till garageinfarten där pappa och jag hjälptes åt att byta. Pappa gjorde mesta delen av jobbet, men jag gjorde så mycket jag kunde. Det var svinkallt, så pappa ville väl att det skulle gå undan lite.
Så nu har min bil i alla fall vinterdäck. Tyvärr väldigt dåliga sånna... Cirka en tredjedel av dubben sitter väl kvar ungefär, resten har slitits bort... Så inga långresor för min del.
Sedan tillbringade jag några timmar kvalitétstid med soffan, TV:n och Black Books säsongerna ett och två. Mitt i säsong två blev jag väckt ur min halvdvala och fick hjälpa min bror att skära äpplen, men sen var det direkt ner i soffan igen... Tills klockan blev runt kvart över tre, för då åkte jag och Jennifer i det underkylda regnet till Råssnäshallen för att vara ledare på familjegympan, dessutom stod vi som ansvariga dagen till ära. Men det hela avlöpte väldigt bra, och det var trevligaste gången på länge tror jag, för vi slapp stå och passa på trampolinerna hela tiden.
När jag kom hem var huset fullt av folk (farmor + morbror + morbrors fru) som firade mamma lite, eftersom hon fyllde år i tisdags. Jag var jättehungrig, och dom hade redan ätit. Så dom satt och tittade på mig när jag åt. Haha.
Kvällen tillbringades sedan med Bernard Black, Parlamentet och Mythbusters. And I gotta tell ya, det här var det roligaste i Mythbusters historia so far! (Och jag har sett alla avsnitt, så jag vet. ;P)
Men som sagt, sen satt jag uppe en stund och pratade med Sofia, fick henne att göra Dante's hell test bland annat. Höhö. Hon hamnade i min krets, den näst sista. :D Jag höll på att dö av garv, INGEN annan jag känner har hamnat där!
Sen sov jag. Det kommer jag inte ihåg så mycket av...
(Jag kommer DÄREMOT ihåg att jag drömde att jag hade en papegoja härom natten.. det var trevligt. ^^)
Idag är pappa ledig, så jag vågade inte sova så länge.. ^^ Gick väl upp vid nio, åt frukost med Bernard Black...
Sen gjorde jag rent silen i duschen, och jag säger det.. det finns inte mycket som äcklar mig tills jag nästan spyr, men att rensa bort gammalt hår.. det är det värsta jag vet! Det och Idol har ungefär samma effekt på mig.
Efter en välbehövlig dusch drog jag in till stan vid elva för att lämna min gitarr på lagning. Jag får hem den igen på onsdag, saknar den redan.. :/ Lämnade även en bok på biblioteket, väldigt effektiv känner jag mig. :D Kom oxå hem med en till lånebok, jag har ju inte läst alla Dean Koontz-böcker än. ^^ Fast pappa snodde den för mig på direkten när jag kom hem, för jag har redan en bok jag ska läsa klart.
Jaja.
Sen mina vänner hände nåt fantastiskt bra! Ni kanske kommer ihåg att jag ringde till en person för nån månad sen och sökte jobb? I alla fall så ringde hon till mig idag, och vi ska träffas ikväll och prata lite! :D WOHO! Det kanske blir jobb för mig! Shit vad jag är stolt över mig själv. Hehe. ^^
Jag och pappa åkte ut till Råssnäs och gick en promenad efter maten, fotopromenad för min del. Bilderna kommer upp i min bilddagbok under dagen förhoppningsvis. :)
Nu ska jag se klart på tredje säsongen av Black Books, men nu fick ni ju lite att läsa i alla fall. ;)
Cheerio!
Aspartam.. koffein.. socker...
*Very Important Note To Self
Guitar Hero. I don't think so.
Det är irriterande att jag är så klantig när det gäller instrument. Eller musik i allmänhet really...
Gaaah.
Tandådalen here we come!
Mari och Joel var här en sväng, och vi beställde stuga i Tandådalen 4-7 december. ^___^ Förhoppningsvis ska väl Eloff med oxå, ju fler desto bättre (=billigare), men i vilket fall som helst så tror jag att det kommer bli fett skoj. :)
Sen fortsatte den fina traditionen att en sträng på min gitarr går av så fort Joel är i närheten. ;) Nävars, det var ju jag som skruvade på den idag, så.. den ska få hälsa på hos musikaffären på måndag igen. Den börjar bli van nu. :P
DESSUTOM fick vi i uppdrag av Sara S att planera nåt i veckan där vi kan träffas och göra nåt kul. Eftersom Joel var med och bestämde blev det skridskor, på torsdag. Trevligt ska det bli. :)
Mari stannade kvar en stund och vi pratade lite.. hon ska ju åka till Österrike på Lucia! :O Sen kommer hon hem i april, najs för henne. :) (Jag är bara lite avundsjuk typ. Dock inte på att behöva snacka tyska.. >.<)
Annars då? xP
Jag är skittrött, och ska därför hoppa i pyjamasbyxorna och se på mer stand-up. Kanske ser på Monster med Dylan Moran igen. Den är så jävla bra, kan se den absolut hur många gånger som helst!
Sen tror jag bestämt att det finns chips i matkällaren......
Städa utan att få pengar.
Det suger. ;P
Men 100 kronor i timmen eller inte, jag måste städa lite idag, det kommer ju folk utifrån hit idag.
(Utifrån på riktigt! Vad kallar ni annars Tjällmo, Borensberg och Kalvsjö? xP)
Vi ska se om vi kan boka stuga och grejer i Sälen så vi kan dra dit 4-7 december. WOHO! :D
Så...
Om jag inte städar färdigt i mitt rum nu kommer jag behöva sätta upp en skylt med "Hazardous Area" eller nåt liknande på min dörr...
Cheerio!
För två år sen härskade jag i Snögubbeborg, och även i skogen runt omkring...
You'll mess it up! It's potential! Leave it!
Jag vill bara pussa honom. Han är bäst. Bättre än bäst.
♥ Dylan Moran ♥
Don't you know exactly what they're thinking? ;)
(Ja, jag vet, men jag bryr mig inte om det.)
Idag ska jag rida Sara, för första gången sen.. 2006? Hon har förändrats lite på den tiden kan man säga, om man vill underdriva. Och hon är ganska jättemycket annorlunda mot Marko anar jag. Marko är som ett stort kantigt varmblod, medan Sara är som en.. jag vet inte. Men kul ska det bli! Sofia ska dessutom rida Marko, vi kör byteshandel idag nämligen. ^^
Jag gissar på att Sofia kommer få Marko att gå som en klocka, medan jag inte kommer lyckas alls. :)
Sen har jag hört rykten om att det kommer bjudas på Hermann-kaka!! :'D
Åh, det är tre veckor sen jag fick flumma med grupp 51 nu! Shit pommes!
Hur som.
Nu ska jag kliva ur pyjamasbyxorna och försöka klämma mig i mina nytvättade ridbyxor. ;)
Cheerio!

Sara-stumpan. ^^ (Natruligtvis med Marko-mannen i släptåg. ♥)
Bättre förr.
"- I don't think children are the same now. They're not like the ones I remember from growing up, you know. Being at parties and you would do all the childhood things; running around.. bleeding and.. torturing the weakest member of the group, you know. Simple childhood games! It's not like that anymore! I went to a birthdayparty recently, of a young person who were about ten, and the were all slumped on the lawn, like dead bumblebees. Drinking latte. They were all disaffected, like Berlin in 1929. What's going on? I went up to one boy and I said:
'What's the matter here?'
and he said:
'Oh, I have a migrane.'
'WHAT?! You're ten! You can get drowned or elecricuted, you can't have a fucking migrane!'
And the birthday girl! I said:
'Why isn't anybody playing?'
And she said:
'Oh it's all these parties. You do your hair, you put your frock on, nobody talks to the real you. Get me a martini, would you?'"
Dylan Moran är kungen.
Bupbup.
Så en timme och trekvart, lite klirr i kassan till Helgur i alla fall. :)
Och nästa vecka är det lön! ^___^
Att få jobba, eller inte få jobba...
Eftersom min chef inte ringde igår, så måste jag anta att han tänker ringa nu på morgonen. Antingen för att han vill ha nyckeln till BUP, eller för att han vill att jag ska städa stället idag oxå.
Och jag är fett trött...
Eh.. jag är inte skadad.
Efter att ha våldgästat hemma hos Jennifer tre dagar i sträck och spelat Guitar Hero 3 så har jag till och med börjat drömma om spelhelvetet. ;P Den här låten gillar vi. ^^
Dom borde skjutas.
Jag sitter och kollar på Insider, och det har handlat om sexbrott på hästar. Fy fan säger jag.
En ponny hade fått ett vasst föremål instucket i sig en halv meter, och hon blev helt söndertrasad inuti och fick avlivas. Hon och hennes ryttare skulle kanske tävlat SM den sommaren.
FY FAN!
Sånna människor är inte värda att leva, dom som gör sånt!
R.I.P Silver.
"- Men var fan är mjölken?!"
(Orkar ni inte läsa hela så ja.. stackars er.)
Faktum är att jag kom upp när jag skulle i fredags. Fast det fuskades lite, mamma kom in och väckte mig kvart i fem, alltså en kvart senare än vad som var sagt.
Jag vet inte riktigt hur pass vaken jag var, men jag fick med mig allt jag skulle, fick på mig alla kläder... Sen gjorde Mp3:n mig sällskap i bilen, och sanningen är att jag inte kommer ihåg så mycket av dom första 23 milen... Förutom att det var mörkt ute.
Första rasten, med frukost, blev på Laganrastan. Där var det svinkallt och ogästvänligt. Ni vet, truckstop. Där skulle vi stå och äta äggmacka och (i mitt fall) dricka kaffe utan att dö av frostskador...
*Simon står och huttrar okontrollerat*
Mamma: "- Men äsch, så farligt är det inte!"
Jag: "- Nejnej, det är ju säkert en tre fyra grader ute."
Vid halv tio eller så kom vi i alla fall fram till färjan som skulle ta oss över till landet med världens sämsta språk. Färjan hette Hamlet, och det var inte så trångt på den som min far var rädd att det skulle vara. Är man rädd om sin bil är en färja inte det bästa stället på jorden. Vi lämnade i alla fall bilen åt sitt öde och gick upp ett par trappor, och hamnade rakt i en skock av Motalabor som var på desperat jakt efter kaffe. Det var väl nån busslast eller nåt, men är det inte typiskt att man inte kan åka nånstans utan att man stöter på folk hemifrån?
Vi virrade mest runt där på däcket, blev utslängda från en restaurang (som inte var öppen, men ändå) och vi undvek tax-free:n. Som bäst när vi står där och är förvirrade säger en röst i högtalarsystemet:
"- Nu avslutas tobaksförsäljningen och öl- och spritförsäljningen börjar."
Det betydde alltså att vi hade kommit till Danskt vatten, för där får man inte sälja tobak utan bara dricka. Man får lära sig nåt nytt varje dag.
När vi hade hittat tillbaka till bilen satt vi en stund och studerade folk. Det är alltid lika intressant. Framför oss stod ett minibussaktigt fordon från tyskland, och föraren av det var en kvinna av.. storlek större.
Pappa: "- Fan så fet hon är. Går och drar i jeansen hela tiden som hänger..."
Jag: "- ... nedanför bröstvårtorna."
Så när vi kom över på dansk mark slogs vi av hur.. dåligt allt var. Vi skulle åka till Roskilde först, och krångligare väg får man leta efter! Det kändes som vi åkte i cirklar och att det i själva verket bara var en mil fågelvägen. Men efter sex mil på danska vägar kom vi ju fram i alla fall. Pappa blev lite frustrerad at times...
"- Dom har visst fått dille här med, på sånna här förbannade rondelljävlar."
Jag och min bror satt och klagade på allt. Dom har fula hus (det är faktiskt sant) med alldeles för mycket träd och buskar. Fulare busskurer får man leta efter och dom har inte förstått att man kan sätta vägskyltar uppepå varandra, istället för i en lång jävla rad på refugerna. Till slut drog vi slutsatsen att Danmark ligger strax bakom Albanien i utvecklingen.
Väl i Roskilde skulle vi åka till ett Vikingamuséum och först hade vi lite problem med att hitta var det var nånstans. Då fick mamma ett ryck, som vi sedan mobbade henne för resten av resan. Hon skulle väl säga vilket av alla hus i hamnen vi skulle till eller nåt:
"- Det är ju här! Och här! Inte här, det är ju där!"
Allt medan hon viftade galet med handen och pekade, rakt framför näsan på pappa som alltså körde bilen. Det var sjukt roligt, jag höll på att dö av skratt.
Vikingamuséet var i alla fall lite spännande. Synd bara att dom enda besökarna förutom vi var en mellanstadieklass med skrikande ungar. I den miljön var det väldigt lockande att blota ungarna...
Hur som helst bestod muséet av en massa båtar som dom hade bärgat.
Vid det här laget var det dags att åka till Gilleleje, en liten by där vi skulle bo. I bilen kom vi fram till att Simon inte hade med sig sitt bankkort.
Pappa: "- Det var ju smart!"
*Kommer på att mamma och pappa kommer behöva betala allt Simon vill ha*
Pappa: "- Det var ju faktiskt rätt smart."
Simon: "- Ja man får ju inte vara dum, eller 'dansk' som man säger."
Vi åkte förbi en Netto-butik på vägen till stugbyn och där var vi inne och handlade, utanför fanns det en korvkiosk där vi köpte mat och jag säger det: Godaste varmkorven jag har ätit i hela mitt liv. Det kan dom Danskarna i alla fall.
När vi kom till våran stuga fick vi veta att dom inte är nåt vidare bra på att bygga trevliga stugor. Alla i familjen utbrast:
"- Vad är det här för katakomber?"
Stugan var förvisso ganska cool, men väldigt obehaglig... Dessutom hade dom hängt upp tavlor med clowner överallt! Jag hatar clowner! I mitt och broshans rum hängde en stor jävla duk med Oleg Popov på. Obehaglig som fan när han glodde på oss när vi skulle sova...
Men det fanns öppen spis på stället, det var mysigt.
På fredagkvällen skulle vi äta på resturang och det blev inte så trevligt som vi hoppades. Kyparen var det suraste som kan gå i ett par skor, hade han varit surare hade han flutit ut till en pöl. Sen fick mamma och pappa spätta som var mer.. sushi. Fryst sushi.
(Det här var det stående skämtet resten av helgen sen. "- Skulle det inte sitta fint med lite.. spätta?")
Kvällen tillbringades, naturligtvis, vid TV:n. Men vid klockan 22 märktes det att man hade varit vaken ett tag, och jag gick som sista man (kvinna!) in och la mig. Somnade bums, som en liten bebis.
Efter lördagens frukost blev alla klara.. utom mamma. Så vi andra lämnade henne med hennes mascara och sminkspegel för att gå och hälsa på några mystiska djur som vi skymtade i en inhägnad nedanför våran stuga. De skumma varelserna visade sig vara fyra getter. Ganska söta.
Efter en stund joinade även mamma, och då gick vi en sväng, för stranden låg 50 meter därifrån. Vilken strand sen! Wow! Kändes lite som man var i Dover, fast utan just vita klippor. Grymt häftigt. Där roade vi oss med att.. plocka sten. Och stirra på den ensamme fiskaren som stod med vatten upp till naveln och kastade med sitt spö. (Misstolkningar är icke tillåtna!)
Sedan hade pappa bråttom tillbaka till stugan, för en "shoppingtur" i de lokala varuhusen hägrade. Jag tappade räkningen efter andra varuhuset, och jag har ingen aning om hur många affärer vi var inne i. Men pappa var lycklig.
Vi hann även med att besöka hamnen i Gilleleje, väldigt mysigt. Där köpte vi fisk som vi inmundigade i stugan, där mamma och pappa även smakade på det dom hade köpt i varuhusen... Så när vi var mätta och nöjda ville vi åka till ett annat ställe där vi hade sett en skylt som visade ett bad. Men hur komma dit när varken mamma eller pappa kunde köra? Jo, men låter dottern köra Volvon på dom smala och krokiga danskvägarna! Wei vad kul! Vi kom dit helt oskadda. (Fick dessutom kommentaren: "Ja det märks ju att du är lite mer erfaren nu." Ja det vore väl själva fan annars när jag snart har haft körkort i ett år...) Badet låg precis vid ett demensboende, så vi parkerade där. När vi klev ur bilen kom en tant ut genom sin altandörr och såg förväntansfull ut. Trodde väl att vi skulle besöka henne, stackars tant... Eller så var hon bara nyfiken. (Alternativt utskickad av FRA, I don't know?)
Hur som helst...
Den här stranden var oxå fin, fast Varamon ligger ändå lite före... Men här fanns det en fyr!
Eftersom vi hade besökt två stränder nu och inte fått bada (nej, det var inte så varmt...) så bestämde vi oss för att åka och bada i stugbyns inomhuspool. Tyvärr har jag inga bilder därifrån, men jag önskar att jag hade... Herregud. Våran familj är ganska udda. Jag och bror min tog i alla fall på oss så många flytanordningar vi kunde. Tillslut kunde vi knappt gå oovh fick vippa i bassängen. Tur att vi var ensamma...
Resten av kvällen spenderades i sann Helgessonanda, framför TV:n. Svensk TV naturligtvis, det där grötiga språket danskarna pratar står man inte ut med många sekunder...
Söndag då då, hemresa.
Först när jag stod ute vid bilen, efter frukost och allt, så fick jag veta att klockan bara var kvart i nio. Jag hade blivit väckt halv åtta! Fy satan vad trött jag var! Ingen hade sagt vad klockan var, och jag tyckte det kändes som det var runt tio, men icke.
Vilken tur då för oss att vi inte kunde checka ut förän klockan tio... Så vi åkte och handlade upp dom sista danska mynten, bland annat köpte vi wienerbröd. Man kan inte åka till Danmark utan att handla wienerbröd! Det är en fysisk omöjlighet.
Hur som helst.
Till slut kunde vi checka ut från stugan, och vi kom till färjeläget nångång vid halv elva. Båten gick tio över elva, så vi fick stå i kö. Då passade jag på att fota havet. Tur att jag inte blåste bort, för det blåste utav bara helvete.
Sen hände väl inget spännande förän sisådär en fem mil innan Jönköping, för där hade vi kissepaus. Men det var inte det som var spännande, utan sen fick jag köra hela vägen hem. Jag var lycklig. Synd bara att vädret blev piss så fort vi närmade oss Småland, och det blev om möjligt ännu värre när vi kom fram till Östergötland. Pissregn och pissblåst. Svårt när bilen är som ett stort, fett segel och vill köra ut på åkrar. (Lite överdrivet, men ni känner ju mig. Lite salt bara så blir det bra.)
Lagom efter Gränna nånstans kom jag på att det var Fars Dag. Så då berättade jag för pappa (som satt bredvid mig och höll sig i för glatta livet) att min present till honom var att han slapp köra hela vägen hem. Jag vet inte om det uppskattades så mycket...
"- Jahaja.. tack för den skräckupplevelsen..!"
Men min pappa är rätt bra på att överdriva han oxå.
Och jag måste bara få säga.. att det kändes väldigt konstigt att köra Volvon. Jag menar, det känns absolut inte som det är den bilen jag satt och övningskörde i i ett år. Det kan bero på att jag har kört nästan bara Toyotan sen i januari, men ändå... Volvon är i alla fall bättre att köra, förutom att jag spänner mig så dant, och det beror på att pappa oftast sitter bredvid.
När vi kom hem (äntligen, enligt Simon...) köpte vi pizza på Rimini, sen kommer jag inte ihåg så mycket mer.. jag var skittrött och satt och glodde på TV hela kvällen.
Trevlig resa var det i alla fall. Hysteriskt rolig vid vissa tillfällen oxå, men det låter inte så kul såhär i efterhand. :P
Och just det... Ni kanske undrar över överskriften..?
Vi skulle köpa mjölk inne i en affär, men det sista vi såg av den var när jag satte ner den i en av våra korgar, sen försvann den. Den stod inte med på kvittot, och ingen har tagit ur den ur korgen. Helskumt var det, och vi undrar fortfarande var den tog vägen. Jag har börjat säga så ibland, av ingen anledning alls. Vissa saker som har yttrats i våran familj kommer aldrig bli slitna. Oftast är det mamma som slänger ur sig nåt korkat, eller så handlar dom här sakerna ofta om mamma (av någon anledning...). Hur som helst så har vi en hel hög sånna, och den här överskriften är den senaste.
Så ja. Det var väl inte så långt? xD
Jag lovade ett ingående referat, och här har ni det. Jag siktade även på att skriva det längsta inlägget jag nånsin har åstadkommit, och jag tror jag har lyckats...
Ni behöver inte läsa't om ni inte vill. Det är rätt tråkigt. Eller ja, kanske inte.
Det tog mig fyra dagar att skriva färdigt det, men vill ni ha en kortare version med mera bilder, som en bilderbok för barn, kan ni kanske kolla min bilddagbok, för där kommer alla bilder upp så småningom.
Hoppas det var trevlig läsning. Hehe. :]
Och by the way...
Nej, jag kommer aldrig kunna släppa dig, inte helt. Inte när du säger sånna saker. Jag tycker du är perfekt på alla sätt och vis, men det är inte meningen att jag ska få bli så lycklig. I alla fall inte med dig. Och blir det inte med dig kommer jag aldrig bli helt lycklig. Sorry, men så är läget. Men jag har lärt mig att jag inte kan styra ödet, ödet styr mig. Synd bara att det är så jävligt, ödet, att det gör att våra vägar korsas om och om igen, och varje gång blir jag bara en tjock, kletig röra av emotional roadkill och känslomos. Upp som en pannkaka, och ner som en deg. Varje gång. Det är inte ditt fel, säg inte förlåt! Det är mitt fel, och kommer alltid att vara mitt fel. Jag kan inte rå för att du är perfekt, and I'm not.
Det har hänt förr att min blogg har nått fram till.. folk. Låt oss hoppas att den inte gör det den här gången.
Namnam!
Bara för att jag har suttit och lyssnat på den.. en och en halv timme i sträck...
Och är det bara jag som tycker att tjejen som spelar.. bas..(?) är sjukt het? O_o
Ehm.. sova kanske... Ska ju jobba imorrn, kan vara bra om jag inte ser ut som en zombie då. Heh.
Pepp! Pepp! Pepp på allt!
Jag är pepp på Magnus Betnér!
Jag är pepp på Sabaton + Morifade + SONIC SYNDICATE!
Jag är pepp på Sälen! x2 till och med!
*Dansar runt av peppighet!*
Jag var även pepp på dataspelet Den längsta Resan, men det funkade inte på min dator... The curse of nya datorer. Tacka vet jag Windows 95. ;P
Och ja, jag håller faktiskt på med ett inlägg om Danmark. Meneh.. det blir typ aplångt, bara så ni vet. ;)
Gilleleje.
Sammanfattningsreseinlägg ligger i produktionsmappen.
Trött som fan.
Trött på att jag inte kan släppa vissa människor.
Sluta vara så underbar, jag vet ju att it's not meant to be.
Var tålmodiga, det kommer ett detaljrikt inlägg, förhoppningsvis imorrn, om våran Danmarksresa.
Nu lockar sängen...

Dansken kommer!
Karin: "- Som typ.. DANMARK?"
Ah.. våra lektioner på gymnasiet var aldrig tråkiga. ^^
Imorgon bitti är det alltså meningen att jag ska kliva upp ur sängen (helst glatt sjungande på nån trevlig melodi) klockan halv fem (det är alltså 04.30 för er digitaliserade människor därute), för att sedan sitta glad och trevlig resten av resan till Danmark.
Nu är det ju inte så att jag är direkt främmande för att åka bil långt. Jag är tvärtom rätt bra på't. Men HALV FEM?! Jag somnar aldrig innan ett på kvällarna! :C
Bara inte resten av familjen räknar med att få ha SuperSnällaSilverSara med sig i Volvon imorrn. Jag kommer vara skittrött. Sån tur att det bara tar fyra timmar till Helsingborg, det kan man stå ut med, utan att döda nån. Dessutom ser ju utsikterna för att jag ska få köra en bra bit rätt goda ut oxå. Sånt gillar vi. :)
Annars ska det bli ganska trevligt med en familjeweekend, för ja, det är sant, jag gillar min familj. Oftast.
Just det. Får inte glömma bikinin. Det finns tydligen inomhuspool på stället där vi ska bo. ;)
Ha're så bra i helgen, det ska jag ha. KNUS!
<----- Jag? *Skakar på huvudet*Mounted Branch?
Sjukt snygga hästar (som alla är minst 165 centimeter i mankhöjd!) och sinnessjukt mycket respekt!
Polispolispotatisgris.
Fjällen?
Jag tycker egentligen inte att det är nån big deal att åka skidor, har aldrig lixom fattat grejen. Jag kan åka, och jag tycker det är kul ibland. Men inte mer. Det är kallt och man får träningsvärk.
Men så.. vad händer?
Jo, i tisdags frågade Marie på tablån om vi ska följa med till Sälen* i år, jag och Jennifer. Jag blev så sjukt jävla sugen på att åka skidor!
And it was mentioned in another conversation too...
Så. Skidor, nu tack!
Är dessutom riktigt sugen på att resa nånstans... Vilken tur för mig att vi ska åka till Danmark imorrn då. >.< Men lite längre hade varit trevlans, typ San Francisco.. :$
Men jaha. Om jag skulle ta och flytta runt lite grejer mellan hårddiskarna...
*Frisksportarna ordnar en fjällenresa varje år, kostar 500 spänn för ledare (such as myself).
Snart två år, tydligen blev det för mycket.
Men nu jävlar går den mig på nerverna!
Den tjatar om att den ena hårddisken är full. Men kan jag bränna ut sakerna jag vill spara då? Näe, det skulle vara alldeles för lätt för mig.
VAD VILL DEN MIG?! Det är inte samma snälla lilla dator längre! Den har blivit elak och tjurig. :(
Dumma.
Orkar inte med den mer idag.
Pusshej.
Helgurs förmiddag.
Jag hade varit förutseende och tagit med mig böckerna som jag har lånat på biblioteket, eftersom jag behövde låna om två och lämna tillbaka en, och bibblan ligger granne med BUP. Men så kommer jag dit vid halv elva och upptäcker att det inte öppnar förän tolv på onsdagar. Tack för det televerket!
Men på promenaden mellan bibblan och bilen (ca 50 meter...) blev jag lite fotograferingssugen, eftersom jag såg att det fanns svanar som låg och flöt i Motalaviken, precis vid Vätternpromendaden. Så jag drog hem och hämtade kameran. Och nu har jag ungefär 50 kort på svanar (och en del gräsänder, kajor, kråkor och fiskmåsar) som det är meningen att jag ska få plats med på min överfulla hårddisk. Haha. Men det löser sig nog.
Nu däremot ska jag krypa ner i soffan en stund och värma mig (det är sjukt kallt ute, och typ 95% luftfuktigthet (=dimma)) och se på Monarch Of The Glen. Älskar den serien. Och älskar Lloyd Owen. ^^
See ya all later.
Hard work work.
Tur att det bara handlar om cirka en och en halv timmes jobb, sen kan jag ju sova vidare.
Nu ska jag stryka arbetströjan.
Ciao!
Det är den 5:e november imorrn...

You know, Guy Fawkes and all that.
En fällafälla!
Har jag nämnt förut att det är skit att folk flyttar preciiiiiis när man vill ha dom så nära som möjligt? Det har hänt mig alldeles för många gånger dom senaste månaderna.
Och återigen har jag svårt att släppa att vissa kan vara så kryptiska. Sluta, jag misstolkar väldigt bra och mycket.
Kanske bäst att sova nurå, ska ju jobba imorronbitti, och kanske hinner en sväng till stallet.. that would be nice. Hann ju bara säga hej, och knappt det till Marko idag. Hann fixa till hans halsrem oxå, för den hade han nästan krupit ur.
Markoboy, om han var en travhäst. ;)

*Asså.. det kanske bara är jag som kommer ihåg reklamfilmerna med Robert Gustavsson där han spelar Ingmar Bergman, eller?
Vet du vem jag är?
| |||||||||||||||||||||||||||
|
En sånhära sammanfattning.
Jag skrev ju att jag bakade muffins i tisdags morse, eller hur? Bra, då vet jag var jag ska börja.
I tisdags var det ju dressyrträning för mig och sju personer till. Jag fick rida Marko med snodd, det har han aldrig haft förut. Men det gjorde underverk! Andra ridpasset gick han så jävla fint till slut att jag inte kunde sluta flina där jag satt. Jag blev så stolt över den lilla ponnyhästen! Lotti sa att han börjar kunna sänka sig riktigt bra, men hans muskler är fortfarande lite för korta för att han ska kunna trampa under sig ordentligt. Men det kommer!
För övrigt var Marko och Sara nästan ihopklistrade under ridpassen, som följande bild visar tydligt:
En hästlängds avstånd är för mesar.
Jag och Sofia blev i alla fall alldeles överförfriskade av framgång efter dressyrkursen, så i sista stund anmälde vi oss till hoppträningen dagen efter. På grund av oss var dom tvugna att göra två grupper, och vi fick äran att hoppa med.. småhästarna...
Marko var väl duktig, när han väl hoppade... Mesta delen av tiden försökte han springa fram till Sara och gömma sig i hennes svans... Men det är sånt man får stå ut med när man rider den kärlekskrankaste hästen i stallet. Under själva lektionen bröt jag och Sofia ihop av skratt, ett antal gånger. Vi har så roligt på våra träningar, och oftast är det tack vare att våra hästar beter sig som dom är lite utvecklingsstörda. Men Sofia fick även äran att hoppa 130 centimeter med lilla Sara. Visserligen kryss, så det var väl 50 centimeter i mitten, men den stackars hästen höll på att göra på sig av förskräckelse när det gick upp för henne att Sofia ville att hon skulle hoppa krysset from hell. Men på andra försöket gick det utmärkt.
I torsdags hade jag sån tur att jag fick jobba. (Det gjorde jag visserligen i onsdags oxå.) Sen på kvällen hade jag dejt med Sofia, men det har jag bestämt redan skrivit om?
I fredags blev det minsann att jobba oxå, men jag höll på att sova bort allt. Jag hade bestämt att jag skulle möta min chef i stan vid halv nio. 08:16 kommer min mamma in och väcker mig med frågan:
". Skulle du jobba idag eller?"
Jävlar vilken fart jag fick! Men jag hann i tid in till stan minsann. Sen vet ni ju redan att jag gick runt och var nervös hela fredageftermiddagen. Och ni vet även att konserten var den bästa som jag har varit på.
Vi har kommit fram till igår; lördag.
Jag sov till klockan elva... Bara 8 timmars sömn efter fredagens röj. Jag var alldeles ensam hemma, eftersom resten av familjen hade dragit till Örebro på skrotmarknad. Så jag gick och såsade här hemma till typ klockan två, då var det dags att åka till stallet än en gång, för det vankades Hubertusjakt! Min första, och även Markos första. Det var mysigt som fan kan jag meddela! Först red vi ut i cirka en timme och "letade efter räv". Vi var tio stycken sammanlagt. Tillbaka på stallplanen igen ställde Lotti in Konstantin som hon hade ridit, och två till som inte skulle vara med på upploppet lämnade sina hästar i stallet. Färden gick sedan upp genom hagarna till den översta, som är som en äng. Där hade dom hängt upp en "rävsvans" på mitten av fältet, som vi nu alltså skulle försöka få tag i. Vi ställde upp oss, ponnyerna fick stå lite framför, och så väntade vi på Lottis startsignal. När den kom fattade inte Marko riktigt vad som hände, vilket jag hade väntat mig att han inte skulle. Men det tog inte så lång tid innan han fattade att han skulle springa, och då sprang han för kung och fosterland! Dock inte snabbast, men vi kom väl trea eller fyra i alla fall. När vi kom till stallet igen hade jag ingen känsel i mina tår, men vi fick varm ärtsoppa och korv med bröd i kafetérian och då kom känseln tillbaka så småningom. Sen satt vi och pratade i kafetérian i typ en och en halv timme. Jag älskar att höra på när Lotti pratar häst. Har jag sagt det förut?
På kvällen sen träffade jag Martin för första gången på.. över två månader. Vi gick på bio och såg nya Bond-filmen, som var lite av en besvikelse tyvärr. Jag hängde inte med i handlingen. Kan visserligen bero på att jag var sjukt jävla trött... Men det är tur att Daniel Craig är så snygg, det vägde upp det hela lite. ^^
När jag kom hem vid elva så var jag nästan helt inställd på att gå och lägga mig, meneh... Jag gjorde misstaget att börja snacka med Joel på MSN istället, och då blev det som det blev. Den killen är underbar.
Så jag kom väl i säng vid.. två halv tre...
Och det är hans fel att jag nu sitter och lyssnar på Sabatons senaste, och är aspepp på konserten den 29:de november! Det är synd att jag har så ont i nacken bara, för min kropp börjar helt automatiskt headbanga härva... Jag säger bara:
Sabaton - Ghost Division
Den hoppas vi på i Linköping!
Nu är'e så att vi ska på Halloweenparty i KW's torp ikväll, och jag borde börja göra mig iordning nu.
Så ni får klara er utan mitt bloggande till imorrn, hur ska ni överleva? ;)
Under tiden kan ni ju titta igenom alla bilder från konserten i min bilddagbok. Har ni redan gjort det så tål dom allt att tittas på igen. ;)
Ha're bra så hörs vi kanske imorrn. Puss♥
Dagen efter...
Men det var det verkligen värt! :'D
Åh, jag vill se dom igen och igen och igen..! Men nu går inte det... Får väl vänta tills dom spelar i Sverige nästa gång. :)
Nu ska jag göra mig iordning och åka till stallet, Hubertusjakt står på schemat. Blir bra med min nacke. >.<
Och ikväll blir det bio! :D
Ciao!
Elias & Henrik
Tony! ♥
UNDERBART!!
Sällskapet jag åkte med (grabbarna + Joel ;P) är bäst.
Förbanden var asbra; Skyride hade en sjukt het sångare, och Vanishing Point var från Australien, helcoolt!
Jag träffade på Emma mitt i publiken! Efter att hon hade ringt mig, men i alla fall.
Sonata Arctica spelade bara så sjukt bra! Dom är BÄST!
Båda mina favoritlåtar spelades; Full Moon och Don't Say A Word.
Jag och Joel lyckades klämma oss fram till näst första raden, och kunde nästan känna lukten av bandmedlemmarna (även om man mest kände lukten från publikens svett och alkoholhaltiga andedräkter).
Jag headbangade tills jag trodde håret skulle lossna, och jag har ont i nacken nu...
Hemfärden var bäst, med allsång och diverse avigvägar för att köpa dricka. (Nattöppet betyder för övrigt att det är öppet 6-24...)
All in all: Det här var bäst! I love you guys!
Sabaton nästa!!
(Bilder och filmer kommer antagligen.. snart.)

