Helgur

87 to go.
Pass 10 - 3:e augusti: Dressyrlektion.
Pass 11 - 7:e augusti: Dressyrlektion.
Pass 12 - 10:e augusti: Dressyrlektion.
Pass 13 - 11:e augusti: Hopplektion.
 
Ligger visst lite efter här..! Igen..!
 
Har ridit Fuxen och bara Fuxen den här terminen, och det börjar seriöst att ge resultat. Idag hade jag bästa hopplektionen på länge (känns som jag säger det ofta) och allt bara funkade super. Två saker misslyckades jag med idag: 1) Glömde svänga när jag hoppade banan första gången (hej senildement, men jag var bara så lycklig över att vi tog oss över kombinationen) och 2) Tappade stigbygeln andra gången vi hoppade banan och fick göra en liten extra sväng.
 
(Här kommer vi, svävande rakt mot fotografen..!)
 
Annars funkade det KANON! Och med tanke på hur tokigt det KAN gå när man hoppar Fuxen så är jag en mycket stolt ryttare idag.
Från att vi började värma upp så försökte jag verkligen låtsas att jag aldrig suttit på henne innan OCH försökte komma ihåg vad som gjorde att det blev bra sist (i måndags PIAFFADE vi nämligen i princip). Jag har nämligen en ful ovana som är att jag fastnar i mina hjälper istället för att prova nåt annat när jag märker att en viss hjälp inte funkar. Då blir det en dragkamp och då finns det ingen häst som trivs med piloten. Då är det bäst att försöka intala sig att en inte känner hästen, och prova nåt nytt.
 
Hela framridningen gick hon fantastiskt, inte 100% i form hela tiden men nästan. Och alla gånger vi kom ur den lyckades jag få tillbaka henne på bara ett fåtal steg. Minska traven gjorde hon bara jag rätade upp mig en aning och höll om med benen... Jag tror inte ni förstår känslan när man tänker "hm, nu ska vi prova att minska lite" och Fuxen bara samlar ihop sig, all energi liksom väller uppåt istället för framåt och hon tog i så hon grymtade! Sen gick jag bara med fram lite och gav lite eftergift så gjorde hon värsta ökningarna... ÅH! Fina gamla häst!
 
Hur hoppningen såg ut kan ni se här:
 
 
Hon stannade inte eller sprang förbi ett enda hinder idag, fast vi hoppade dom "läskiga" tävlingshindren. Det tar jag som det verkliga kvittot på att jag verkligen red idag. Fuxen är ju liksom en sån häst som springer fort för hon tycker det är obehagligt att hoppa, då tänker man typ: "Oj vad det går av sig självt, skönt, slipper driva." och så tänker Fuxen "MEN VARFÖR GÖR DU INGET DÄRUPPE?! SKA JAG BEHÖVA HOPPA DET HÄR HELT SJÄLV UTAN VÄGLEDNING OCH STÖD?!? Fuck that." och så springer hon förbi i världens fart.
 
MEN IDAG! Så måste hon alltså ha känt sig nöjd och trygg med mitt stöd uppifrån, för så här snällt har hon inte gått...någonsin, med mig på ryggen. Alltså gud vad jag älskar den här hästen. Det är liksom först nu, när jag är 26 år och Fuxfia är 17, som jag kan tillräckligt mycket för att uppskatta hur fruktansvärt fin och lydig häst hon verkligen är. Som jag skrev någon annan gång; hoppas hon håller många, långa år till, för en så här fin häst kommer vi aldrig ha möjlighet att få tag i till ridskolan igen.
 
Nu blev det bara skrivet om dagens pass, men det gör inte så mycket. ;)
Julia Müller-Sandvik

åååh vilken härlig läsning, grattis till era stora framsteg :D :D

Svar: Åh tack! :D Vad roligt att du gillade mitt nörderi. Bahaha. xD
Helgur

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress