Helgur

Blackfish.
Jag såg precis dokumentären Blackfish som handlar om späckhuggare och Sea World. Här är trailern:
 
 
Jag har suttit här med pulsen dunkandes i huvudet, händerna för ögonen och tårar rinnande nerför kinderna. Det är så hemskt. Så jävla hemskt. Och jag skäms för att ha besökt Sea World i San Diego både 1999 och 2009.
Om jag kommer till USA någon mer gång så kommer jag inte besöka Sea World, varken i Orlando eller San Diego.
 
Varför är det här fortfarande tillåtet? Tränare skadas gång på gång, men det mörkas som "trainer error". I trailern säger en man att det inte har förekommit att späckhuggare varit våldsamma mot människor i det vilda. Det är inte våldsamma djur, utan nyfikna sociala varelser. Men att bo i en pool utan rum att simma rakt fram ens? Vem skulle inte förvandlas till en psykopat då?
 
I en del av filmen visar dom och berättar om när dom särade på en mamma och hennes unge, för ungen skulle flytta till en annan park, och mamman bara låg i poolen och skakade och skrek? Eller på 70-talet när dom fångade in vilda bäbisar och medan dom lastade ungarna låg resten av flocken på rad utanför inhägnaden och ropade efter ungarna?
Fyfan.
Ska gråta en skvätt nu och trycka i mig en semla till.
 
(Se den. Det är viktigt. Ha pappersnäsdukarna redo.)