Helgur

På fredagar är jag alltid lite extra pirrig i kroppen, det känns liksom lite som att blodet har förvandlats till kolsyrat vatten?

Men inte för att det är party på gång. Jag är ingen partybrud.

Nej, det som får mig att se fram emot fredagarna är stallet. När jag kommer dit så bara släpper allt. Har det varit en stressig vecka på jobbet? Har du inte hunnit städa hemma? Inte hunnit träffa alla som du ville träffa i veckan?

Allt. Släpper. Innanför dom där röda, magiska dörrarna bara rinner alla problem i världen av en. Som vatten på en gås.

Det är helt fantastiskt

Förra veckan stod jag lutad mot Markos goa, runda mage medan jag pillade bort lera från hans lite mer.. privata delar (ja, jag får närma mig hans ben, kittliga mage OCH känsligare områden!) och bara luktade på honom. Idag planerar jag att göra det samma.