MENY
När vi fick förskoleplats i höstas blev det ju inte riktigt som vi tänkt, utan Maja hamnade på vårt tredjehandsval. Inte nog med att det var det valet som var längst bort, utan den förskolan skulle även rivas och avdelningen hade flyttat till tillfälliga lokaler ännu längre bort.
Vi satte direkt upp oss på omplaceringskö till någon av dom andra förskolorna vi ville ha och sedan dess har vi väntat. Fick veta att det kanske skulle dröja ända till efter sommaren innan en plats blev ledig.
Under tiden så trivdes Maja, som var väldigt avvaktande i början, allt bättre och vi har varit vääääldigt nöjda med hennes avdelning. Mysig personal och väldigt trevliga lokaler, även om det är "baracker".
Efter jul hände det dock nånting, för Maja trivdes inte alls lika bra längre. Antagligen beror det på att dom numera är full grupp (14st 1-2,5 åringar) och flera av dom senast inskolade har krävt mycket uppmärksamhet av personalen av olika anledningar. Maja som inte gillar när det är rörigt och mycket folk har gråtit vid lämningarna, velat sitta i personalens knä ofta, inte velat vara med på till exempel gymnastiken dom kör en gång i veckan och inte heller velat äta med dom andra barnen, utan har börjat äta när dom andra barnen ätit klart. Det har skavt i mammahjärtat.
Den här veckan har det äntligen gått bättre. Inga tårar vid lämning och till och med en vinkning med ett litet leende när jag gått därifrån. Naturligtvis kom det denna vecka brev från kommunen att vi fått en ny plats, på dagiset rakt över gatan från oss, med start redan om tre veckor.
I min hjärna ropades det "TJOHOOOO" samtidigt som det sved till lite i hjärtat. Lagom till när Maja börjar trivas igen så ska vi riva upp det och skola in på ett nytt ställe, med ny personal och i en ny barngrupp. Men underlättningen detta kommer medföra i vardagen överträffar helt klart det lite jobbiga. Istället för att åka bil sammanlagt en mil om dagen så kommer det ta fem minuter att GÅ och lämna samt hämta. Särskilt bra för pappan som ska vara föräldraledig i höst, betydligt enklare att packa ner båda barnen i vagn på morgonen istället för i bilen...
Så nu återstår åtta dagar på nuvarande förskolan, sen kör vi en ny inskolning...
Från i veckan när jag lovat Maja att vi skulle åka pulka och tänkte att Lilleman kunde sova i vagnen under tiden. Efter att ha bökat på oss kläder, hämtat vagn i garaget och lyckats ta oss ut alla tre så tog det 10 minuter innan Vidar lackade ur i vagnen och vi var tvungna att gå in igen. Då blev Maja skitarg för att hon bara fick åka tre varv runt huset i pulkan och skrek som en galning när vi väl var inne. Väldigt fridfullt, det här med att vara föräldraledig. ^^
0