- Dag 4 - Mina syskon.

Jag har ju då bara ett syskon, men eftersom han kan vara ganska schizofren så ändrade jag inte på överskriften. ;)

Min lillebror föddes cirka två och ett halvt år efter mig och faktum är att jag inte kommer ihåg något av livet innan han kom, den jättestora bebisen med kråkfötter. Mitt allra tidigaste minne är nog när vi var på BB precis efter hans födsel...

Brorsan föddes två veckor för sent den 26:e februari 1992 och var hur stor som helst; 57 centimeter lång! Mamma var rädd att han skulle födas på skottdagen (det var ju skottår!), men som tur var missades den med tre dagars marginal. ;)
Trots att han var så stor hade han inte någon lätt första tid inte då han fick ligga i respirator och grejer. Jag kommer inte ihåg exakt vad mamma och pappa har berättat, men om jag minns rätt så sprang sköterskorna bara iväg med honom direkt när han kom ut för han skrek inte...

Som tur var repade sig den lille pöjken och jag hade fått en lekkamrat som jag kunde plåga bäst jag ville! Till exempel tvingade jag honom att äta smulor från köksgolvet, ett brott som fångats av videokameran.. hehe.
Fast han var rätt förtjust i att äta konstiga grejer alldeles av sig själv med, tror han har käkat både sand ur våran sandlåda och jord från rabatterna ute i våran trädgård...

Allt medan han blev äldre upptäcktes det att han hade en väldigt utvecklad hjärna och alltså hade ärvt en massa IQ som mina gener liksom hoppade över... När det gäller matte känner jag ingen smartare, men han verkar lära sig allt han tar i tycker jag... (Inte alls avundsjuk...)
Han har även växt till sig lite, och om man tyckte han var stor när han var 57 centimeter lång så är han numera gigantisk med sina 190+ centimeter, fast han är ganska smal och ranglig så jag skulle nog fortfarande klå honom om vi brottades. ;)

Numera är han Volvoraggare (...) och vägen dit har kantats av BMX-cyklar och en lång, lång rad av mopeder. Han har alltså även ärvt pappas intresse för motorer och dylikt.
I sommar tar han studenten, alltså blir min lilla bror vuxen på riktigt! Det känns konstigt. Faaast.. vad han än gör kommer han ju alltid vara Lillebror liksom. Världens bästa syskon, kanske till och med. :)

Helgur